Experternas svar om barnens skärmtid

Ur Aftonbladet 29 december 2015:

Oro och dåligt samvete – men också barn som utvecklar språk och fantasi. I Digitala Livets artikelserie ”Barnen och skärmarna” kartlägger vi hur svenska barn använder skärmar, hur föräldrarna känner samt vad forskare och experter tycker. Läs hur experterna Elza Dunkels och Catarina Nylund svarade på läsarnas frågor.

Fråga från Malin

Hej, Min femåring älskar att spela Ipad. Dock sitter han ofta väldigt krokig i ryggen och med gamnacke när han har Ipaden i famen. Påtalar detta för honom och ber honom sträcka på sig vilket han gör i några sekunder innan han faller ihop som en hösäck igen. Hur kan man förhindra att barnen får dålig hållning när de spelar spel och/eller tittar på film?

Svar från Elza Dunkels

Hej Malin! Tack för din väldigt viktiga fråga! Det här är en stor och viktig utmaning för oss. Vi måste se till att barn har den bästa ergonomiska miljö vi kan ge dem. Fundera på om det går att bygga eller köpa en hållare som placerar plattan rätt i förhållande till kroppen. Och i övrigt: se över miljön där barnen sitter still mycket. Har de en bra stol? Fungerar musen eller styrplattan bra så att de slipper ta i? Har de ett tangentbord och är det bra? Varierar de sittställning? Kan de stå mellan varven? Tar de pauser? Precis som vi tänker om vuxnas arbetsplatser måste vi tänka om barns. Det här gäller också skolan. Jag tycker att principen ska vara: de yngsta har den bästa utrustningen. Om t ex en skola eller kommun har råd att köpa nytt, går det till den yngsta och så skyfflar man det gamla uppåt i ålder. Till slut sitter vuxna där med kärvande möss och dåliga skärmar. Och då ska ni se att det finns pengar att köpa nytt :)

Svar från Catarina Nylund

Hej Malin! Det går att förstå att du oroar dig för att din son sitter på ett obekvämt sätt. Hur det kan påverka hans hållning kan vi tyvärr inte svara på. Kanske kan du fråga på BVC.

***

Fråga från 60-talist

Jag själv, vuxen 55+, tycker mycket om att använda min dator till olika saker, men jag har en liten fundering och det är just det här med barn… Hur utvecklas deras känsloliv om de sitter för mycket vid en skärm? Att de är duktiga och kan mycket och det lär dem en hel del, förstår ju även jag, men just det här med känslor och empati.. Eftersom många föräldrar väljer sina mobiler och paddor framför att prata med sina barn emellanåt blir man ju lite oroad…

Svar från Catarina Nylund

Hej 60-talist! Vår hemsida bris.se är ett utmärkt exempel på hur barn verkligen visar empati, pratar känslor och stöttar varandra. Många av de unga vi har kontakt med har kompisar på nätet som betyder oerhört mycket för dem. Det är alltid viktigt att ge sina barn uppmärksamhet, prata med dem och fråga hur de har det. Vår erfarenhet är att föräldrar är måna om att göra just det och därför kan lägga ifrån sig paddan när det behövs.

Svar från Elza Dunkels

Hej 60-talist! Då är vi lika gamla, du och jag! Jag tror att det är lätt att blanda ihop ”sitta framför en skärm” med ”ensam”. Det är rätt ovanligt att inte vara uppkopplad mot andra när man använder en skärm. Min uppfattning, och jag träffar ju enormt många unga och pratar om detta med dem, är att umgänget aldrig varit intensivare än nu. Även för folk i vår ålder är det ju så. Facetima med barnbarnen kan man göra varje dag. Eller skriva till sin kusin på Facebook. Så det finns inga belägg för att unga inte umgås. Inte heller finns det belägg för att föräldrar ignorerar sina barn pga skärmar. Att vara småbarnsförälder kan vara tufft mellan varven och det är inte alls säkert att vi fokuserade mer på barnen än dagens föräldrar. Vi städade och läste tidningen eller bara tänkte på annat. Så jag tycker att vi ska öppna ögonen mer för det positiva som händer snarare än att oroa oss för att saker ser annorlunda ut. Tänk vilken tur vi har, du och jag, att denna revolution kom medan vi är här och inte 50 år senare :)

***

Fråga från Hannah B

Blir dagens barn smartare än oss när de växer upp? Tänker multi tasking, språk, logiskt tänkande mm.

Svar från Catarina Nylund

Hej Hannah B! Det är ju såklart svårt att veta. Man kan ju tänka att de får träning i just de saker du nämner och därför blir bättre på det. Precis som vi var bättre på saker som vi gjorde mycket av men som våra föräldrar inte kunde eller förstod.

***

Fråga från Lisa M

Vilka positiva effekter kan man se hos barn som använder digital teknik?

Svar från Elza Dunkels

Hej Lisa M! Forskning har främst visat vinster för marginaliserade grupper, t ex de som har problem i skolan osv. Men det finns också skäl att anta att andra barn kan tjäna på det. T ex finns det fördelar med det multimodala (att det finns text, bild, färger, rörelse, mm). Men jag tänker också på rörligheten i mediet, alltså att vi kan komma åt saker överallt ifrån. Det skulle kunna ge kompensatoriska fördelar. Jag som förälder kanske inte kan stötta mitt barn därför att jag inte kan själv, medan en app skulle kunna hjälpa till. Som ett exempel. En annan, rätt underskattad effekt, är att det är kul och avslappnande. Det glömmer vi ofta när vi pratar om barn.

***

Fråga från Felipe

Min bild är att ipads och digitalisering är på väg att slå igenom inom skolan, men att personalens kompetens är ett problem. Det är för stora skillander. Hur tänker ni kring det?

Svar från Catarina Nylund

Hej Felipe! Visst är det så att barn och ungdomar i stor utsträckning har mer kompetens än vi vuxna när det gäller digital teknink. Jag tänker dock inte att det behöver vara ett hinder, vi kan lära av varandra och det kan vara ett bra sätt för unga människor att växa och utvecklas. Självklart har skolan sen ett ansvar att utbilda sin personal så att alla barn får likvärdig undervisning.

***

Fråga från Mamma

Min son älskar spel och filmer, men jag undrar om riskerna med strålningen från tex. surfplattor och mobiltelefoner.. Finns det forskning? Är strålningen skadlig och hur påverkar det vår kropp?

Svar från Catarina Nylund

Hej! Kul att din son har ett stort intresse för spel och filmer, det är alltid bra med intressen. Vi på Bris kan tyvärr inte svara på vad det finns för eventuella risker med strålning och forskningsresultat, det kan förmodligen Elza Dunkels bättre.

***

Fråga från hubert

Hur farligt är strålningen från exvis mobilen gällande barns användning

Svar från Elza Dunkels

Hej Hubert! Det finns väldigt lite att luta sig mot när det gäller strålning. En bra tumregel är att vara så försiktig man kan, t ex använda hörlurar och att inte sova med mobilen i sängen, men det är inte heller några direkta regler eller direktiv. I Sverige har vi ju Strålsäkerhetsmyndigheten (läs mer på https://sv.wikipedia.org/wi…) som inte får sammanblandas med en vilseledande grupp med ett liknande namn. De låtsas vara en kunskapsorganisation men är i själva verket en lobbygrupp med högst ovetenskapliga metoder. Deras desinformation delas rätt friskt därför att den framställs på ett trovärdigt sätt, fast det bara är trams. Väldigt ohederligt!

***

Fråga från Tina

Hej, vår dotter på nio år ”tittar/lyssnar” ofta på program el musikvideo på youtube, samtidigt som hon ritar eller pysslar och hon har då också ofta hörlurar på sig. Jag oroar mig lite för att det ofta händer två saker samtidigt, att hon både pysslar och tittar på video, (ibland även när hon äter frukost) jag tycker det blir för många input på samma gång, men blir de det? Hur mycket skärmtid är ok för en nioåring?

Svar från Elza Dunkels

Hej Tina! Det är en väldigt vanlig fråga (kanske den vanligaste jag får) men det går inte att svara på den. Vi kommer aldrig att kunna ge riktlinjer som gäller alla barn. Det är samma sak som med mat eller fritidsintressen – alla barn är olika. Det råd vi kan ge är istället att se sitt barn i ögonen och agera på det man ser. Att lita på sig själv som förälder snarare än den lätt panikartade mediedebatten. Om barnet verkar må dåligt efter att ha gjort två saker samtidigt, får du prata om det och förklara. Men mest troligt gör hon det för att det känns bra och då är det ok. Försök tänka bort det digitala, det är också ett bra tips. Om det vore fotboll hon tränade, med musik i lurar, skulle du oroa dig? Går det att ha musiken så att alla hör så att hon slipper ha lurar? Kort sagt: av det du skriver finns inget att oroa sig för, men om du ser att hon mår dåligt måste ni stötta henne att ändra på sina vanor.

***

Fråga från Nina

Kan barn uppvisa abstinenssymtom ifrån mobiltittande? Om jag tex varit sjuk och min 2-åring fått titta mycket på mobilen kan han vakna på natten och vill ha mobilen vilket känns som ett väldigt stört beteende (som tur är händer det väldigt sällan).

Svar från Catarina Nylund

Hej Nina! Jag tror inte handlar om abstinens utan om en vana han hunnit skaffa sig medan du varit sjuk. Jag tänker inte att det är ett stört beteende.

 ***

Fråga från Fredrik

Till Catarina Nylund (red anm) Mobilen och paddan är en ständig källa till bråk hemma tyvärr. Både med 3-åringen och 6-åringen. De vill inte sluta. Försöker locka med annat, säga till lite innan att det snart är dags att sluta. Men ofta slutar det i konflikt. Vore skönt att slippa…

Svar från Catarina Nylund

Hej Fredrik! Visst vore det skönt att slippa konflikter, men det är ju också en del av föräldraskapet. Det låter som du försöker med många bra saker. Tipset är att ha tålamod och fortsätta göra det du gör. En annan sak är att hjälpa barnen (kanske speciellt sexåringen) med förutsägbarhet, bestämma tillsammans kring formerna för när man kan använda platta eller mobil

***

Fråga från Gäst

Läste på tryggabarn.nu I många TV-program förekommer det klipp, zoomningar – något som är förvirrande för det lilla barnets hjärna. Före två års ålder är hjärnan inte mogen att bearbeta sådana intryck över huvud taget. Djupseendet är inte heller färdigutvecklat, vilket gör att barnen flackar med blicken över teveskärmen. Risken är att synapserna, kontakterna mellan nervbanorna, kopplas fel, säger Hugo Lagercrantz. Detta gäller inte paddan?

Svar från Elza

Hej Gäst! Det där en komplex fråga men jag ska försöka fatta mig kort. Du kan läsa i artikelserien här på Aftonbladet att Lagercrantz delvis tar tillbaka det han sagt. Han har förstått att dagens skärmar är nåt annat än tv t ex. Det är viktigt att komma ihåg. Visst kan en samtida skärm användas som en tv men det finns element av val och interaktion som skiljer dem åt. Men sen är det också viktigt att fundera över hur vi pratar om nya fenomen. När järnvägen kom bedrevs det forskning på saker som järnvägssjuka, t ex. Samma saker när vi fick elektricitet. Och visst kan det vara så att ryggraden skadas av tågåkning och att sömnen rubbas av el, men det är normalt sett acceptabla förluster. Alltså att fördelarna överväger. Jag är mer orolig för att den oro som pumpas ut av en del kan göra att vissa barn hamnar utanför digitaliseringen. Det kan ge oöverskådliga personliga, sociala och samhälleliga konsekvenser. Men självklart ska vuxna lägga sig i vad barn gör när de är små och långsamt förbereda dem för att göra valen själva när de blir större

***

Fråga från Pelle

Är barn mer stressade nuförtiden och beror det på den ökande uppkopplingen?

Svar från Catarina Nylund

Hej Pelle! Jag kommer tyvärr inte kunna svara på om de är mer stressade idag än förr. Jag tänker att saker har stressat barn i alla tider. För mycket av allt eller brist på saker och ting kan orsaka stress. Jag tänker att det alltid är viktigt att prata med sina barn om hur de mår eller om de är stressade över någonting.

***

Fråga från Anna

Hej, vår fyraårige kille är som ett garnnystan och far runt och vill än det ena än det andra. Han sitter bara stilla när han har I-pad. De stynderna är han lugn och försjunken i sin egen värd. Är det vanligt för barn som annars är hyperaktiva?/ Anna

Svar från Catarina Nylund

Hej Anna! Jag tror att det är så för de flesta av oss människor, stora som små, att skärmen är ett sätt att koppla av och ta det lugnt.

***

Fråga från Guest

Hej! Min son är två år gammal och har fått den vanan att titta på barnkanalen och yutube många timmar under dagen. Min son är energisk och skrikig eftersom han inte pratar än. han är bättre på dagis eftersom han anpassar sig till omgivningen. Det största problemet för oss är att han får sin ipad till matbordet och om han inte får det skriker han och vägrar att äta mat. Vi ger oss för att få honom äta sin mat och för att vi ska få lugn och ro vid måltiderna.. hur ska vi ändra på det? tack!

Svar från Catarina Nylund

Hej! Det låter som ni hamnat i en jobbig situation som föräldrar. Det går att förstå att ni vill undvika konflikter vid måltiderna. Samtidigt kan det vara viktigt att försöka förändra. Det kommer krävas en del tålamod och tid för er som föräldrar att hitta andra vägar. Mer konkreta råd för hur det här ska kunna gå till just i eran familj är svårt att svara på här. Men ni är välkomna att höra av er på vår vuxentelefon på 0771 505050, mån-fre 9-12.

***

Fråga från Jessica

Är det risk för min snart 1 åring att se på tv/iPad? Jag har hittills inte låtit honom göra det för att jag har hört från människor och läst att det kan vara dåligt pga för mycket intryck för hjärnan.

Svar från Elza

Hej Jessica! Det finns ingen forskning alls att luta sig mot eftersom den typen av skärmar är så nytt. Man har försökt luta sig mot äldre sk påverkansforskning som främst handlar om tv och video, men det är så väldigt stora skillnader. Jag tror att det är viktigare att fråga sig vad barnet ser eller gör och inte hur gammalt barnet är eller hur många timmar som spenderas. Och forskning visar att mediering, alltså att vuxna samtalar om olika typer av medieinnehåll, påverkar barns utveckling positivt. Om barnet tittar på en film om och om igen och ni sedan går och sjunger den sången hemma, eller kommenterar, är det till stöd för barnet. Det kan vara enkla saker som att säga: Blå! när appen säger det. Så låt ditt barn ta del av de nya möjligheter för lärande och förströelse som finns! Du kan säkert tolka ditt barns mående bättre än mediedebatten kan :)

***

Fråga från Emma L

Hej! Jag har en son som är 2 år och han tittar gärna på barnprogram cirka en timme om dagen. Tror ni att detta kan vara skadligt?

Svar från Catarina Nylund

Hej Emma L! Vi tänker inte att det är skadligt att titta på barnprogram. Sen kan det alltid vara bra att vara delaktig i tittandet genom att fråga vad som händer.

***

Fråga från Linda

Min son vill bli proffs på olika spel man kör online. Han lägger en del tid på det men givetvis ska läxor, sysslor gå före. Jag förstår att detta är en ny trend.. Ska man uppmuntra, stötta sin tonåring till den drömmen om det innebär mycket skärmtid?

Svar från Catarina Nylund

Hej Linda! Vad roligt att han har stora drömmar. Att som förälder uppmuntra och vara nyfiken brukar alltid vara bra för relationen med sitt barn. Mängden skärmtid behöver inte vara ett bekymmer i sig så länge det inte inverkar negativt på skolan eller sociala relationer. Ska man bli fotbollsproffs behöver man ju också lägga ned mycket tid på träning.

Svar från Elza Dunkels

Hej Linda! Absolut! Om man är en sån förälder som peppar barnen att följa sina drömmar (det kan ju finnas andra typer av föräldraskap) är det ju ingen skillnad om de vill spela onlinespel, bli mimartister eller hockeyproffs. Som med allt annat finns det såklart baksidor som det kan vara bra att diskutera. Proffshockey: skador, mimartist: låg inkomst, onlinespelare: skador. Resonera hur barnet kan förebygga och motverka nackdelar men peppa. Ungefär så.

***

Fråga från Klas, tvåbarnspappa

Min 9-åring säger att alla klasskamrater får spela så mycket de vill hemma. Men hemma hos oss får barnen bara använda skärmar vissa tider. Hur kan jag motivera våra regler för mitt barn?

Svar från Elza Dunkels

Ja, det är svårt men så är det ju med mycket när det handlar om föräldraskap. Ni har säkert tänkt igenom varför ni vill ha bestämda tider och det måste ni förmedla till barnet. Då blir ju reglerna också knutna till barnets egna tankar omkring det här och inte bara en påklistrad regel. Men jag tror att det är mycket viktigt att ni frågar er varför ni har reglerna. Har ni samma regler kring annat eller kan det finnas annat som styr? T ex debatten kring skärmar?

 

Ungas säkerhet på nätet

Svt har gjort en granskning om sexuella förövare som kontaktar barn på nätet. Jag skulle vilja att alla som ser det programmet också ser den här föreläsningen. Den är två år gammal men tyvärr lika aktuell fortfarande. Det är nämligen extremt viktigt, för vissa barn livsviktigt, att vi inte reagerar med panik efter det hemska som granskningen kommer att berätta om.

 

 

 

Efter Våldtagen på nätet

Nu har Uppdrag granskning precis tagit slut. Ni kan se det i efterhand här. Ni kan också chatta med mig, eller läsa chatten i efterhand.

Den del där jag kommenterar är 6 minuter och 20 sekunder långt så ni förstår att allt jag ville säga inte kom med. Mitt viktigaste mål var att ta så mycket taltid som möjligt och det lyckades jag ju bra med. Det var viktigt att inte tid slösades bort på innehållslöst prat från skräckföreläsaren som var med mig i studion. Men det fanns mycket mer att säga och här är några av de sakerna:

Min viktigaste poäng är att vi inte ska fokusera så mycket på vad barnen ska göra och inte göra. Det som behövs idag är vuxna som tar ansvar för sin relation till barn. På allvar, inte bara på ytan. De nya strömningarna med hårda tag och gränssättning mot unga kommer inte att tillföra något när det gäller barns säkerhet på nätet.

Forskningen är idag enig om att det inte finns några råd vi kan ge barn som garanterar deras säkerhet. Det finns inte heller några tekniska hjälpmedel som ökar barns säkerhet på nätet, oavsett vad marknadsföringen säger. Vi ska inte, som en polis sa i tv efter självmordet i Kumla, se till att våra barn inte lägger ut bilder på nätet. Tvärtom! Att vi ger det rådet är att spela förövarna i händerna. Det är precis det som utgör grunden för en utpressningssituation, som många av de här barnen blir utsatta för. Om det inte finns någon skamlig hemlighet, går det inte att använda den för att tvinga fram andra handlingar. När vuxna skuldbelägger barnen ger vi bränsle till den manipulativa process som ofta föregår vuxnas sexuella exploatering av unga via nätet.

Det här är allvarliga saker och det blir allt allvarligare. När jag började varna för detta, för 8 år sedan, fanns mest en oro för att unga skulle få det svårare än nödvändigt. Men sen kom forskningsrapporter som gav stöd för det jag sagt och på senare tid har det blivit mer och mer tydligt att för många unga är detta en fråga om liv och död.

Nedan ger jag några korta råd till vuxna och barn. Men det är lite vanskligt att göra såna här sammanställningar. Jag oroar mig lite för att den kommunikation mellan barn och vuxna som jag förordar ska används som ännu ett vapen mot unga. Det får aldrig vara ett krav att berätta allt. Det ska vara ett erbjudande från vuxna, ett gott råd till de unga. Inget annat. Om unga inte vill berätta måste det vara deras val och frånvaron av förtroende får inte användas för att skuldbelägga någon.

Se gärna min webbföreläsning Ungas säkerhet på nätet och ställ frågor till Fråga forskarna – unga online. Eller ställ en fråga till Net Nanny.

Vad ska vuxna göra?

  • Se till att tydligt signalera att du är beredd att lyssna. Moralisera inte. Bit ihop om din första reaktion och sov på saken, hellre än att visa att du blir upprörd.
  • Fundera på, och diskutera med andra, hur annorlunda världen ser ut idag. Det faktum att alla finns på nätet gör till exempel att det inte är lika allvarligt om det finns en olämplig bild där ute. Avdramatisera digitala fotspår snarare än att hota med dem.
  • Lär dina barn att känna efter och följa sina känslor. Tala om att det är ok att svika ett löfte om det inte känns bra att följa det.
  • Ge lite tips på hur man kan ta sig ur en knivig situation utan att såra någon. Förklara att alla kan göra misstag men att inga är så allvarliga att de inte går att rätta till.

Vad ska unga göra?

  • Om du oroar dig, prata med nån. Det är alltid, alltid bättre att berätta än att gå med på att sånt du inte vill.
  • Träna dig själv att känna efter: Vill du göra det som den andra föreslår? Ger er relation dig något eller är det mest bara du som ger? Den typen av frågor behöver alla ställa sig på och utanför nätet.
  • Tänk på att inga misstag är så allvarliga att de inte går att rätta till. Berätta för någon!

Netnanny i Minibladet

Tidigare i höst var det premiär för en tidning för och om barn – Minibladet – som följer med etablerade vuxentidningar. I dagsläget är det Sydsvenskan och City som har hakat på men fler är på gång. Minibladet finns dels i nätversion, dels kommer vissa artiklar i papperstidningen. Tanken är att barn ska få nyheter och nöjen i tidningen, precis som vuxna och att vuxna ska kunna läsa om barn.

Och till min stora glädje fick Net Nanny frågan om hon ville ha en frågespalt i Minibladet. Läs mina svar och ställ frågor till mig här.

Jag har tyvärr inte sett papperstidningen men fick den här bilden skickad och det ser ju fint ut.

Pappersbilaga, nr 2

Spela inte förövarna i händerna

Idag väcktes åtal mot den man som utpressat en flicka i Kumla. Det hela uppdagades i våras när flickan tog sitt liv. Jag var med i Tvärsnytt 19.15 ikväll för att tala om vad man kan göra åt det här problemet, men vi hade 180 sekunder på oss så det mesta och viktigaste jag hade att säga hanns inte med. Här kommer det istället:

Min viktigaste poäng är att vi inte ska fokusera så mycket på vad barnen ska göra och inte göra. Det som behövs idag är vuxna som tar ansvar för sin relation till barn. På allvar, inte bara på ytan. De nya strömningarna med hårda tag och gränssättning mot unga kommer inte att tillföra något när det gäller barns säkerhet på nätet.

Det finns alltså inga råd vi kan ge barn som garanterar deras säkerhet. Vi ska inte, som en polis sa i tv efter självmordet i våras, se till att våra barn inte lägger ut bilder på nätet. Tvärtom! Att vi ger det rådet är att spela förövarna i händerna. Det är precis det som utgör grunden för en utpressningssituation, till exempel. Om det inte finns någon skamlig hemlighet, går det inte att använda den för att tvinga fram andra handlingar. När vuxna skuldbelägger barnen ger vi bränsle till den manipulativa process som ofta föregår vuxnas sexuella exploatering av unga via nätet.

Det här är allvarliga saker och det blir allt allvarligare. När jag började varna för detta, för 6 år sedan, fanns mest en oro för att unga skulle få det svårare än nödvändigt. Men de senaste åren har det blivit mer och mer tydligt att för många unga är detta en fråga om liv och död.

Nedan ger jag några korta råd till vuxna och barn. Men det är lite vanskligt att göra såna här sammanställningar. Jag oroar mig lite för att den kommunikation mellan barn och vuxna som jag förordar ska används som ännu ett vapen mot unga. Det får aldrig vara ett krav att berätta allt. Det ska vara ett erbjudande från vuxna, ett gott råd till de unga. Inget annat. Om unga inte vill berätta måste det vara deras val och frånvaron av förtroende får inte användas för att skuldbelägga någon.

Se gärna min webbföreläsning Ungas säkerhet på nätet och ställ frågor till Fråga forskarna – unga online. Eller ställ en fråga till Net Nanny.

Vad ska då vuxna göra?

Se till att tydligt signalera att du är beredd att lyssna. Moralisera inte. Bit ihop om din första reaktion och sov på saken, hellre än att visa att du blir upprörd. Fundera på, och diskutera med andra, hur annorlunda världen ser ut idag; att alla finns på nätet gör till exempel att det inte är lika allvarligt om det finns en olämplig bild där ute. Lär dina barn att känna efter och följa sina känslor. Tala om att det är ok att svika ett löfte om det inte känns bra att följa det. Ge lite tips på hur man kan ta sig ur en knivig situation utan att såra någon. Förklara att alla kan göra misstag men att inga är så allvarliga att de inte går att rätta till.

Vad ska unga göra?

Om du oroar dig, prata med nån. Det är alltid, alltid bättre att berätta än att gå med på att sånt du inte vill. Träna dig själv att känna efter; Vill du göra det som den andra föreslår? Ger er relation dig något eller är det mest bara du som ger? Den typen av frågor behöver alla ställa sig på och utanför nätet. Tänk på att inga misstag är så allvarliga att de inte går att rätta till. Berätta för någon!

 

Datorn är hans trygghet – hur sätter jag gränser?

Fråga: Jag har en son som precis fyllt 15 år! Han har adhd, diabetes och ångestproblematik. Vi har kämpat mycket med skola och läkare för att få hjälp! Han har tics som är riktigt jobbiga vid inre stress!  Han mår bra att stunder sitta vid datorn och släppa alla krav! Dessvärre har det gått över styr! Han sitter hela dygnet vid datorn förutom de få timmar han sover!  Har du tips hur jag kan sätta bra regler för honom utan att ta bort tryggheten som datorn gett honom! Han har inga vänner alls så mitt dåliga samvete för det gör att jag haft svårt att sätta gränser!

 

Svar: Det här är du verkligen inte ensam om. Tvärtom är det just vår omsorg om barnen som gör det svårt att sätta gränser ibland. Min första tanke är att söka hjälp av någon professionell. Det brukar vara så enkelt att ordna saker när det kommer någon utifrån som kan se vad man egentligen håller på med. En familj består som regel av en eller två vuxna, som dessutom är känslomässigt engagerade i frågan – det behövs oftast någon utifrån. Ett enda samtal med BUP kan ibland vara det som krävs.

Men som jag förstår det har ni redan kämpat för att få hjälp så det kanske inte är ett alternativ. I så fall måste ni ta tag i det själva. Och involvera sonen i arbetet.

Ni ser att er pojke mår bra framför datorn. Det måste vara utgångspunkten i ert arbete med honom. Prata om att ni ser att det är bra för honom men att ni oroar er för att det blir för mycket. Det kan vara lämpligt att utgå från att dygnet bara har 24 timmar och diskutera vilka aktiviteter dessa timmar ska räcka till. Gör en lista tillsammans på vad som måste rymmas, t ex:

  • sömn, kolla hur många timmar man behöver i hans ålder
  • dusch, tandborstning och annan personlig hygien
  • mat, prata om att näring är viktigt för alla men särskilt om man har olika problem som diabetes och ångest. Se till att ni äter åtminstone ett mål om dagen tillsammans så att ni inte stöttar hans datorsittande genom att servera mackor och läsk framför datorn.
  • motion. Att röra på sig varje dag är viktigt för alla men särskilt för de problem ni berättar om. Här tänker jag inte bara på att diabetes kräver motion utan även att ångest kan dämpas när endorfiner frigörs i kroppen vid fysisk ansträngning. Om han inte motionerar idag kan ni börja med korta promenader tillsammans för att öka på efterhand till ombytt träning. Hellre en kort stund varje dag än ett längre pass en gång i veckan. I början kommer han att känna sig sämre av motionen men bara efter ett par gånger börjar belöningen komma. En kort löptur, 10 minuter i början, sen dusch och middag och sen är kvällen vigd åt datorn, t ex.
  • varva ner innan sömn är viktigt om man sitter mycket vid datorn. Det är svårt att somna direkt när man har stängt av datorn. Finns det något lugnare han gillar? Läsa en bok? Kolla på en film i sängen? Lyssna på musik?

Prata om att det blir annorlunda under skoltid. Sommarlov och andra lediga dagar kan han sitta fler timmar vid datorn. Då blir ledighet och datorsittande något att se fram emot också, snarare än ganska trist rutin i längden.

En möjlig väg skulle kunna vara att dela upp dagen så att de aktiviteter ni listat varvas med datorsittande.

Tänk på att det måste få ta tid. Vägen fram till situationen idag har förmodligen tagit några år och då är det orimligt att vända det på kort tid. Prata, förhandla, tjata, välj era strider. Och sluta aldrig visa att ni förstår hur mycket datorn hjälper honom.

När det gäller vänner skulle ni kanske kunna kolla om han har skaffat vänner i något spel eller på annat sätt via nätet. Uppmuntra det och se om det går att hjälpa dem att träffas också. Bjud hem dem eller följ med när de ska träffas så ni kan stötta om det inte blir som han hade tänkt sig.

Fråga om barn och internet

Här kommer frågor och svar från kvällens chatt med Sydsvenska dagbladets läsare.

Bibblio: Hur bemöta föräldrar som vill skydda barnen genom att övervaka dem på nätet eller hindra dem att sitta vid datorn?
Elza Dunkels: Där tycker jag att man kan be dem jämföra med hur de agerar utanför nätet. Övervakar de barnen även där? Hindrar de barnen från att ha kontakt med kompisar, från att leka, osv? För mig låter det som en familj i kris, om föräldrarna övervakar så hårt. Väldigt få tycker att det är ett normalt sätt att vara förälder utanför nätet men så snart internet kommer in i bilden händer något. För många men inte för alla.Så jag tror att det är bra att vi pratar mer om det här. Då blir det tydligare att alla inte håller med. Då blir det lättare att vara den som ställer sig upp på ett föräldramöte och säger ifrån, eller som tar diskussionen med andra vuxna.

Vi måste komma ihåg att alla som övervakar och förbjuder gör det av omsorg om barnet. Det är bara så att något gick lite fel i tänkandet kring denna omsorg. Jag skrev om det nyligen: http://blogg.umu.se/forskarbloggen/2013/05/foraldramanus/

18:45, 22 May 2013

Pernilla: Hur lär man sina barn undvika tex pedofiler på nätet?
Elza Dunkels: Det gäller att ge dem verktyg för att sätta gränser. Att lära barnen känna efter inom sig själva när något känns bra eller inte. Det är det allra viktigaste eftersom sexuella förövare utnyttjar barns svagheter.Sen är det också viktigt att man är tydlig med (och också menar) att de alltid kan komma och berätta. Att man lovar att inte bli arg eller rädd, att man tydligt signalerar att ”jag är en stark vuxen och jag klarar av att du berättar”. Och att de inte är medskyldiga bara för att de har lagt ut en bild, t ex.

Beroende på barnets ålder kan man ju prata om sånt som står i tidningarna, det har de säkert hört om ändå. Men även får mindre barn kan det vara bra att vara lite vag (det finns läskiga saker på nätet) men tala om att de alltid kan berätta om de känner sig illa till mods.

18:40, 22 May 2013

Lillis: Kan skolor enligt lag förbjuda elever att använda mobiler under skoltid och ta dem ifrån barnen?
Elza Dunkels: Det där fick jag googla. Och svret verkar vara nej, om det inte finns särskilda skäl. Hittade bl a en artikel där en tidning ställt samma fråga http://hd.se/helsingborg/2013/04/29/skolverket-det-ar-ett-oregleratoch direkt från Skolinspektionenhttp://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Nyheter-Anmalningar/Forbud-maste-byggas-pa-overenskommelse-med-elever-och-foraldrar/

18:36, 22 May 2013

Henrik: Vår tvååring använder mobilen på sitt sätt. Han öppnar bilder och kollar våra videor, sen kan han öppna youtube och leta upp traktorfilmer. Lite orolig för att han ska se något hemskt och samtidigt är man ju stolt att han klarar så mycket.
Elza Dunkels: Fantastiskt! Så kul för en tvååring att kunna se en traktor när han vill, och inte vara utlämnad till att traktorn ska köra förbi hemma. Det går ju att skapa en kanal på Youtube som är för ert barn, med traktorfilmer och annat kul. Sen samlar ni allt han gillar i den kanalen. Det blir ett sätt att minska risken att han kommer in på hemska saker.Eftersom han redan gör sånt här är det nog en bra idé att tala om att det finns läskiga saker som han kan råka hamna på men att han alltid kan tala om det för er. Det kan också vara läge att säga att han inte får klicka på allt. Det är rätt tidigt att ta det snacket med en tvååring men tänk så skönt att ni redan har börjat prata om det när han är några år till!

18:34, 22 May 2013

Mordochai: Vad faror ser du att 3 åringar lår sig att använda tex Netflix eller spel på en padda?
Elza Dunkels: Inga direkta. Det är klart att om barnen själva får välja hela tiden kan det bli något negativt. Ifall ingen vuxen styr över deras tid men det gäller ju allt, inte bara Netflix och Ipad.

18:30, 22 May 2013

Anna: Vilka förmågor kommer våra barn att ha som den äldre generationen saknar, på grund av internet?
Elza Dunkels: Jag ser att många unga är duktiga på att lära sig i grupp. De tar hjälp av andra och de är väldigt generösa med sin kunskap. Det leder till att många har utvecklat effektiva lärandemodeller som vi inte har.Det är också många yngre som har utvecklat en sund inställning till hierarkier, därför att makt inte syns på samma sätt på nätet som det gör utanför. Jag kan tänka mig att fler kommer att vara kritiska i sitt förhållningssätt och tänka utanför ramarna.

Mest troligt kommer de också att kunna läsa mellan raderna även på nätet, som vi äldre kan göra i rummet. Du vet när man tror att man förstår vad för typ av människa man har att göra med bara genom att titta på dem. Den förmågan får många även på nätet till slut.

18:26, 22 May 2013

Junior: Hej Elza!! Barn och barn. Min särbo har en son som är 23 år. Inte klarat gymnasiet, Har inte jobbat i sitt liv. Sitter bara kvar hos mamma. framför datorn…Uppe på nätter och sover halva dagen. Jag har försökt få min särbo att inse problemet o bryta detta mönster. Som pågått i sex-sju år! Råd?
Elza Dunkels: Å, om jag hade svaret! Du är inte ensam om denna fundering. Det är många som sitter hemma, som hoppat av skolan, inte jobbar, hänger framför datorn. Jag tror att vi måste sätta det här i ett större sammanhang. Det här handar om barn (alltså när de var barn) som saknar något. Jag vill inte gärna säga att de inte klarat skolan utan att skolan inte klarat barnen. Jag tror inte att någon väljer detta liv med öppna ögon utan att det har varit en flykt från något. En ganska lätt flykt i och för sig – det är ju kul att spela spel! Men omvärlden har inte lyckats matcha det. Många far illa i skolan, det måste vi erkänna. Så det är ett viktigt perspektiv, för att inte skuldbelägga den vuxna man som sitter hemma. Det finns en risk att alla runt omkring är så känslomässigt engagerade i det här att det blir konflikt bara därför. Så det är viktigt att förstå att det kan finnas skäl till att det blev så här. Och tänka att han har mognat medan åren har gått. Det kommer att bli enklare att plugga nu bara för att han har mognat. Enklare att söka jobb än när han var 18, för ingen vill anställa en som är för ung.Men sen handlar det ju också om ett lidande som måste tas tag i. Både mannen i fråga och hans familj far illa av situationen. Jag skulle rekommendera att familjen verkligen sätter sig tillsammans och pratar om det här (men då måste ju alla se att det inte är ok först). Sen får man jämka ihop sina ståndpunkter. Det ÄR svårt att få ett jobb men man kanske kan enas om att vända på dygnet först? Eller läsa in gymnasiet medan han söker jobb? Ekonomi är ett bra styrmedel – alla måste kunna försörja sig själva. Det kanske kan vara en ingång. Hur som helst gör man inte den unge mannen en tjänst genom att bara låta detta pågå.

18:20, 22 May 2013

Nisse: Tror du ungdomarna kommer överge Facebook snart? Det finns tecken på det. Kan det gå samma väg som Lunarstorm och Bilddagboken? Tidigare använde sällan de unga samma community som föräldrar och vice versa.
Elza Dunkels: Jo det finns tecken på det men frågan är hur vi ska tolka tecknen. Jag är inte helt säker på att Fb är samma typ av mötesplats som de du nämner. Idag pratar man om egocentriska mötesplatser och då menar man inte i nån värderande mening. Det betyder bara att man bygger sitt nätverk utifrån sig själv och sina kontakter, inte intresse eller geografi som förr i tiden, för 10 år sen. Och då blir det nog inte lika viktigt om man har föräldrar och andra vuxna i det nätverket för det går att undvika dem när man vill. Lite som att bo hemma – man hänger inte med varann bara för att man bor under samma tak. Om Fb försvinner beror det snarare på att något annat kommer, som är bättre.

18:12, 22 May 2013

Mossig: Det känns som att barn i dag är mindre allmänbildade på grund av mer tid framför datorer och med spotify och iTunes jämfört med förr när de ändå fick lite nyheter via vanlig tv och radio. Håller du med?
Elza Dunkels: Nej, jag håller inte med. Inte om vi pratar generellt. Det finns säkert unga som är mindre allmänbildade men jag ser nog den motsatta bilden. Det finns så många fler möjligheter att ta reda på saker idag, utan att anstränga sig. Därför är det många unga (och gamla) som kollar upp saker istället för att köra ”snillen spekulerar” som man gjorde förr. Men du har rätt i att vi inte längre matas med nyheter mellan andra saker. Idag får vi söka upp nyheterna. Det kan komma att påverka i längden. Men då pratar vi bara om nyheter filtrerade genom redaktioner. Det finns ju andra nyheter och andra kanaler. Men intressant att fundera över!

18:09, 22 May 2013

Vickan: Hej! Vad vet du om Moviestar Planet? Är det ett ok forum att låta sina barn vara på?
Elza Dunkels: Det är ju väldigt populärt i vissa åldrar. Så jag tycker att man ska prata med barnen om varför de vill vara där. Troligen är det för att alla andra är där och för att det verkar roligt. Då kan det väl vara en bra idé att låta dem prova. Prata bara om att ha ett säkert lösenord och att inte lämna ut det till andra. Och berätta att de alltid, alltid får säga till om det händer nåt som de tycker är lite obehagligt. Även om de tänker att de själva är skyldiga. Att det alltid är bättre att berätta. Då ser jag inga problem med Moviestar.

18:06, 22 May 2013

Miri: Hej jag är en syster till en tjej som är 16 år. Hon sitter dagligen vid daotrn och mobilen, i flera timmar utan att ta paus. när man försöker prata med henne så är hon aggressiv av sig och skriker hela tiden. mina föräldrar är frustrerade och vet inte vad de ska göra, alla mår dåligt. vad kan jag göra?
Elza Dunkels: Ja, det där låter inte så bra. Nu vet jag inte hur gammal du själv är men spontant tycker jag inte att du ska behöva ta ansvar för situationen. Det är väldigt bra att du engagerar dig men du behöver nog hjälp från dina föräldrar. Ni behöver nog prata ihop er allihop, alltså även din syster. Lyssna på varandras frustration och försöka hitta något ni alla kan enas om. Vi vet ju inte om hon är arg för att någon avbryter henne eller för att hon har andra bekymmer. Det kan ju vara så att hon behöver prata om det, men det kan också vara så att hon har fastnat i ett beteende kring dator och mobil. Att hon inte klarar att bryta utan ständigt måste ha koll på vad som sägs. Det gör ju inget om man sitter med näsan i mobilen hela tiden ifall man ändå klarar av att umgås med familen, sköta skolan, sömn och mat. Så det får bli ett givande och tagande när ni ska lösa det här. Stort lycka till!

18:03, 22 May 2013

Moderator – Sydsvenskan: Hej Elza. Kan du inleda med att beskriva lite kort vad din forskning går ut på?
Elza Dunkels: Jag forskar om unga och nätet ur två perspektiv. Dels det som handlar om ungas lärande, eftersom jag arbetar med lärarutbildning. Dels är jag intresserad av ungas personliga säkerhet på nätet: vad som är farligt, vad man kan göra åt det och hur vi tänker omkring de frågorna.

18:01, 22 May 2013