Ny antologi om kränkningar i skolan

År 2011 publicerade Skolverket en utvärdering av olika metoder för att motverka mobbning vilket väckte debatt och gav upphov till frågor. Nu har forskare vid olika lärosäten, bland annat Umeå universitet, gjort uppföljande studier som publicerats i antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar.

Antologin omfattar åtta kapitel som utvecklar kunskaper till stöd för skolornas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För två av kapitlen svarar Gun-Marie Frånberg och Elza Dunkels från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. De har lämnat bidrag som handlar om könsskillnader i mobbning i skolan och vad som särskiljer kränkningar på nätet.

Situationen för de elever som under lång tid utsätts för mobbning präglas av komplexitet och om mobbningen inte upphör förvärras situationen och eleven påverkas på allt fler områden. Forskarna menar att sociala relationer har stor betydelse för att motverka de problem mobbningen medför och att det är viktigt att de utsatta kommer in i den sociala gemenskapen utan att mobbare ”straffas”. Insatser som förbättrar relationerna mellan offer och mobbare har visat sig effektiva för dem som utsatts under längre eller kortare tid.

Flickor, pojkar och kränkningar

Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogiskt arbete söker i sitt kapitel svar på frågan varför mobbning av flickor respektive pojkar påverkas olika av skolors insatser. Studien beskriver könsskillnader på gruppnivå, till exempel om reaktioner på utsatthet, och refererar forskning som beskriver generella könsskillnader i relation till kränkningar och mobbning.

– Insatser mot mobbning har olika effekt på mobbning av flickor och pojkar. En förklaring är att mobbning av flickor oftare är social och mobbning av pojkar oftare är fysisk. En annan är att samhällets normer om kvinnligt och manligt också finns i skolan, och kommer till uttr yck till exempel i lärarnas för väntningar på eleverna.  Elever utvecklar ofta sin identitet i förhållande till vad de uppfattar som ideal för sitt kön. En enskild individ kan inte förstås utifrån vilket kön den tillhör, men kunskaper om generella könsmönster kan bidra till en bredare förståelse för vad som utspelar sig i skolan, säger Gun-Marie Frånberg.

Kränkningar på nätet 

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, fokuserar i sitt kapitel på vad som särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet.

– Unga som utsätter andra för mobbning på nätet ser det ofta som rättfärdigade svar eller motattacker, inte som angrepp.  Det verkar också vara lättare att ge igen när mobbningen sker på nätet än i skolan, säger Elza Dunkels.

I hennes kapitel framkommer att tekniska lösningar inte är vägen för att få stopp på kränkningarna på nätet. Däremot är det viktigt med en ständig och öppen kommunikation mellan vuxna och barn om allt som händer på nätet. Det kan hjälpa barnen att självständigt välja att agera etiskt.

Avslutningsvis diskuterar hon hur kränkningar på nätet kan motverkas.

– Lärare behöver skaffa sig ett mer komplext förhållningssätt till kränkningar på nätet genom att lära sig mer om sociala relationer på nätet.

Antologin som kom ut i tryckt form i mitten av januari, har också kapitel som handlar om hur kränkningar uppstår i skolan, om långvarig utsatthet, om elever som utsätts av skolpersonal och om vilken omfattning och effekt skolans insatser har mot mobbning och kränkningar på nätet, vad det är som särskiljer elever som kränker och mobbar, samt vad det är som kännetecknar skolor som är framgångsrika i arbetet mot mobbning.

Ladda ner antologin.

One thought on “Ny antologi om kränkningar i skolan

  1. Hej!

    Jag heter Johan Ahrne och jag är en lärare i Uppsala som är nyss hemkommen ifrån ett seminarium om: ”Näthat i skolan” som var här i stan uppe på åsen på Blåsenhus idag denna tisdag den 30:e september mellan klockan 15:15 och klockan 17. Du satt i panelen och jag talade som åhörare om mina erfarenheter av mobiler i olika skolor.

    När du svarade på vad jag hade sagt så inledde du med att säga ungefär så här: ”-Det var mycket bitterhet på en gång”.
    Du fick ett ganska stort bifall i form av skratt ifrån de främre raderna och jag protesterade med att säga: ”-Det är inte det”.

    Anledningen till att jag sade så var för att jag kände det som om att du kränkte mig genom att lägga på mig epitetet ”bitter” och att jag kände det som om att du helt missförstått min utläggning om hur olika skolor har olika policy kring hur eleverna får ha och inte ha mobiler under skoltid och att jag är av övertygelsen att det vore bra att utöka begränsningarna av elevernas mobilanvändande dels av den anledningen att de inte hänger med i skolarbetet och för att de kränker varandra via nätet på skoltid. Jag är inte bitter för att det är problematiskt att eleverna använder mobiler under skoltid, jag ser det som ett problem och jag tycker att det är själva problemet som är sakfrågan och inte huruvida jag är bitter eller inte kring problemet med elevers mobilanvändande.

    Det tycker jag var taskigt av dig att säga så om mig för jag upplever inte mig själv som en bitter person. Nej, tvärtom så upplever jag mig som en person som har en glöd för mitt yrke, att vara lärare åt dagens barn och ungdom och jag har en stark vilja att göra mitt bästa för att de elever som jag har hand om skall bli lyckliga självförverkligade individer. Ett led i det arbetet som jag ser som viktigt är att göra eleverna uppmärksamma på den fysiska verkligheten och de människor som faktiskt finns nära inpå dom och som är deras kamrater, familjer och andra vuxna såsom skolpersonal och lärare. En del elever har det jättekul på nätet men ibland förstår man att de har det jobbigt på nätet.
    Jag tycker att du borde läsa den pamflett som har rubriken: TIO TIPS TILL DIG SOM INTE VILL NÄTHATA, som delades ut vid seminariet med avsändaren Diskrimineringsbyrån Uppsala. Jag tycker att du skulle ha nytta av att tillgodogöra dig det som står under punkt nummer två: ”När du diskuterar: Fokusera på sakfrågan och använd inte personangrepp”.
    Därefter skulle jag vilja be dig att uppmärksamma punkt nummer tio: ”Be om ursäkt och ta bort det du publicerat om någon tar illa upp. Det är aldrig försent att säga förlåt!”
    Jag vill mena att dessa tips är tillämpliga även i ”real life” och inte bara på nätet.

    M.v.h: Johan Ahrne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s