Unga, sex och internet

Förlängd ansökningstid till 20 april.

”Jag har fått ett bättre förhållningssätt i möten med ungdomar”

Så säger en av deltagarna i Ungdomsstyrelsens utbildning Unga, sex och internet som nu genomförs för tredje året.

”En av de bästa utbildningar jag gått”. ”Det var väl investerad tid” säger andra deltagare.

Hittills har 300 yrkesverksamma från bland annat skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och ungdomsmottagningar deltagit i utbildningen, som i år genomförs i Stockholm, Göteborg och Västerås.

Vi vänder oss till dig som arbetar med unga och vill lära dig mer om den verklighet som ungdomar lever i. Vi ordnar utbildningen i samarbete med Umeå universitet, du har möjlighet att examinera 7,5 högskolepoäng.

Missa inte denna möjlighet. Läs mer här www.ungdomsstyrelsen.se/ungasexnatet

Kursavgift: 6 000 kr + moms. Det motsvarar cirka en tredjedel av den verkliga kostnaden – Ungdomsstyrelsen står för resten. Kurslitteratur ingår i kursavgiften men deltagaren betalar själv resor och logi. Senast 20 april 2012 vill vi ha din anmälan. Välkommen med din anmälan.

Erbjudande

Ta med upp till två kollegor för halva priset!

3 000 kr + moms/person

Vem får prata om säkerhet?

Från Nätkulturer.

I USA har det blossat upp en debatt kring en väldigt, väldigt mysko app. Girls around me heter den och den samlar data från Facebook och Foursquare och sammanställer den till en karta över kvinnor i närheten av den plats man befinner sig. Nej, det är inte ett skämt. För tillfället ska den vara nere men det intressanta är ju att det är möjligt att skapa en sån här applikation med hjälp av uppgifter vi lämnar ifrån oss. Och det måste naturligtvis diskuteras.

Det skumma med debatten kring just denna app är att den handlar om sexism i lika stor utsträckning som om teknik. Och på det sättet påminner den om olika diskussioner kring barns säkerhet. Kashmir Hill på Forbes menar att debatten har varit lika otäck som appen eftersom den har stereotypiserat kvinnor som sårbara och män som potentiella våldtäktsmän. Hon säger också att

“You’re too public with your digital data, ladies,” may be the new “your skirt was too short and you had it coming.”

Och så kan vi ju inte ha det. Precis som vi har diskussioner kring barns säkerhet på nätet som riskerar att landa i ett skuldbeläggande av barnen ifall något faktiskt skulle inträffa. ”Jag sa ju att du inte fick lägga ut bilder på nätet och kolla vad som hände!” eller skuldbelägga föräldrar ”Jaha, du har inte haft datorn i vardagsrummet/använt familjefilter/kollat igenom datorn med jämna mellanrum. Så ansvarslöst!”

Säkerhetsfrågor har med människosyn att göra. Det är viktigt att komma ihåg. Man får inte göra det enbart till en teknisk fråga. När frågor om internetsäkerhet reduceras till teknik dyker det upp lösningsförslag som inte är förenliga med en modern människosyn. Istället präglas de av sexism och childism; det är säkrast om dessa sårbara grupper inte till fullo utnyttjar nätets alla möjligheter, för sin egen skull. Och så uppstår råden att inte lämna ut personlig information på nätet, t ex.

Det är viktigt att diskutera teknisk säkerhet på nätet och de flesta av oss skulle på bra av en redig reality check. Men det betyder inte att vi får kringgå de viktiga demokratiska frågorna om allas lika värde. Alltså ska inte säkerhetsexperterna ha monopol på frågor om internetsäkerhet. Vi som arbetar med de här frågorna ur andra synvinklar; pedagogiska, sociologiska, psykologiska, sexologiska och allt vad det kan vara är extremt viktiga. Om vi inte är med och diskuterar är risken överhängande att vi offrar demokratiska värden för att vi låter skräcken för en oönskad teknisk utveckling ta över.

Vi som arbetar med den icke-tekniska delen av internetsäkerhet är lika mycket säkerhetsexperter. Det kanske är dags att vi börjar kalla oss det. Nya visitkort, kanske?