Barn och Facebook

Fråga: Jag arbetar som fritidspedagog med barn i åldern 6-10 år. De pratar en hel del om facebook. En del av dem är medlemmar där och säger att deras föräldrar gett tillåtelse till det. Andra får inte, och andra vill inte. Hur bör jag som pedagog förhålla mig här? Det finns ju en åldersgräns på 13 år(?) och barnen får alltså redan här lära sig att ljuga på nätet.

Jag brukar vända mig till de barn som inte är med (för att de inte får eller för att de inte vill) och säga att jag tycker det är förståndigt eftersom det ju finns en anledning till att det är åldersgräns.

Hur gör jag för att göra ”rätt” tycker du?

Svar: Jag antar att de barnen som inte får eller vill var på Facebook funderar på det här och att du därför tvingas ta ställning. Och du stöter säkert ofta på det i ditt jobb, att familjer resonerar olika. Det bästa vore att undvika moraliserande kring att vara på FB eller inte eftersom det är svårt att veta varför vissa bryter mot åldersgränsen. För några underåriga är det helt ointressant och då uppstår inte problemet men för vissa kan det istället bli extremt viktigt. Hela familjen kanske är med, de kanske  har äldre kompisar och mycket roligt försiggår där.

Jag misstänker att de flesta tänker på FB som en relativt oskyldig mötesplats eftersom man kan styra vem som ska se vad och vem som får kontakta vem. Det kan jag hålla med om och jag skulle nog vara en sådan förälder som låter sitt barn gå med för tidigt. Många har ju också sitt husdjur på FB, vilket förmodligen bryter mot reglerna.

Man bör också fundera på varför åldersgränsen finns. Den har ju inget säkerhetsvärde som cykelhjälmslagen eller åldersgräns för tobak och alkohol. Facebooks åldersgräns kan snarare ses som ett företags eftergifter för yttre krav på säkerhet. Om man inte tillåter yngre att vara medlemmar behöver man inte heller arbeta så hårt med säkerhet. Jämför med föregångaren Lunarstorm som la enorma resurser på att få deltagarna att uppföra sig och att hålla oönskade personer borta. FB har nästan inga sådana problem utan kan ägna sig åt att tjäna pengar. Det kan vara ett skäl till att några föräldrar inte tar denna åldersgräns på så stort allvar, även om de är ansvarsfulla i andra sammanhang.

Så det handlar om att resonera kring de här frågorna, snarare än att hitta ett rätt eller fel. Man kan t ex svara att olika familjer tänker olika om sådant här. Ungefär som att man tänker olika när det gäller fjällsemestrar eller idrottsengagemang.

Annonser

8 thoughts on “Barn och Facebook

  1. Ett tillägg också vad gäller jämförelsen med Lunarstorm är väl den att eftersom Facebook fått med sig en så mycket äldre användarskara än Lunarstorm (mycket pga åldersgränsen) så stävjas även den omogna attityden en aning. Dvs det finns fler vuxna förebilder som hjälper Facebook att saneras från olämpliga kommentarer och ageranden. Håller du med i det resonemanget?

  2. Vilken intressant fråga. Den är helaktuell på min skola också. Jag har funderat över om jag ska göra som ”Fröken Anna Karlsson” och öppna ett sk yrkes-konto där jag skickar iväg vänförfrågningar till att de som går på min lilla 6-12års-skola. Med syftet att dels speja lite och dels hänga med i utvecklingen. Vad har du för åsikter om att gå tillväga på det sättet. Har en känsla av att en del kommer höja på ögonbrynen och mena att det är till att uppmuntra facebook-användande för de minderåriga. Alla mina kollegor är nämligen inte riktigt ”där” än. Men själv är jag ”förbi” redan.

  3. Jag tycker att man ska vara försiktig både med spejandet och addandet. Spejandet kan få negativa konsekvenser och leda till att barnen inte berättar för de vuxna om det de är med om. Plus att det finns en risk att man går över gränsen för vad som är etiskt försvarbart, förstås.

    När det gäller att adda yngre personer finns det problem. Barn kan ha svårt att tacka nej till en inbjudan från fröken även om de vill och då har man utsatt barnet för något de inte kan hantera. Att tacka ja till en inbjudan från ett barn är en annan sak.

    Sen får man naturligtvis inte utge sig för att vara någon annan än den man är. Aldrig någonsin, vilka syften man än har. Men jag tror inte att det var så du menade heller. Att ha två användare kan vara en lösning, så länge man är tydlig med sin identitet.

    Berätta gärna hur det går, både med barnen och kollegorna som behöver komma ikapp!

  4. Tack för ditt snabba svar. En idé är jag gör så här kanske: skaffar mig ett konto där jag är ”fröken Tessan” och SEN berättar för eleverna att jag har ett facebookkonto. Och dem som vill kan skicka en vänförfrågan till mig. Då ställer jag ju inte eleverna i en knivig sits.

    • Jag skulle snarare vilja rekommendera dig att hänvisa till ditt vanliga konto och sedan eventuellt göra en särskild grupp för barnen där de bara får se valda delar och valda uppdateringar från ditt konto. Då kan du styra hela ditt Facebook-liv från samma ställe och du slipper bryta Facebooks regler om att man inte får ha flera konton.

  5. Pingback: Lista 1: Sociala medielänkar | bibblabella

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s