Ny antologi om kränkningar i skolan

År 2011 publicerade Skolverket en utvärdering av olika metoder för att motverka mobbning vilket väckte debatt och gav upphov till frågor. Nu har forskare vid olika lärosäten, bland annat Umeå universitet, gjort uppföljande studier som publicerats i antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar.

Antologin omfattar åtta kapitel som utvecklar kunskaper till stöd för skolornas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För två av kapitlen svarar Gun-Marie Frånberg och Elza Dunkels från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. De har lämnat bidrag som handlar om könsskillnader i mobbning i skolan och vad som särskiljer kränkningar på nätet.

Situationen för de elever som under lång tid utsätts för mobbning präglas av komplexitet och om mobbningen inte upphör förvärras situationen och eleven påverkas på allt fler områden. Forskarna menar att sociala relationer har stor betydelse för att motverka de problem mobbningen medför och att det är viktigt att de utsatta kommer in i den sociala gemenskapen utan att mobbare ”straffas”. Insatser som förbättrar relationerna mellan offer och mobbare har visat sig effektiva för dem som utsatts under längre eller kortare tid.

Flickor, pojkar och kränkningar

Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogiskt arbete söker i sitt kapitel svar på frågan varför mobbning av flickor respektive pojkar påverkas olika av skolors insatser. Studien beskriver könsskillnader på gruppnivå, till exempel om reaktioner på utsatthet, och refererar forskning som beskriver generella könsskillnader i relation till kränkningar och mobbning.

– Insatser mot mobbning har olika effekt på mobbning av flickor och pojkar. En förklaring är att mobbning av flickor oftare är social och mobbning av pojkar oftare är fysisk. En annan är att samhällets normer om kvinnligt och manligt också finns i skolan, och kommer till uttr yck till exempel i lärarnas för väntningar på eleverna.  Elever utvecklar ofta sin identitet i förhållande till vad de uppfattar som ideal för sitt kön. En enskild individ kan inte förstås utifrån vilket kön den tillhör, men kunskaper om generella könsmönster kan bidra till en bredare förståelse för vad som utspelar sig i skolan, säger Gun-Marie Frånberg.

Kränkningar på nätet 

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, fokuserar i sitt kapitel på vad som särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet.

– Unga som utsätter andra för mobbning på nätet ser det ofta som rättfärdigade svar eller motattacker, inte som angrepp.  Det verkar också vara lättare att ge igen när mobbningen sker på nätet än i skolan, säger Elza Dunkels.

I hennes kapitel framkommer att tekniska lösningar inte är vägen för att få stopp på kränkningarna på nätet. Däremot är det viktigt med en ständig och öppen kommunikation mellan vuxna och barn om allt som händer på nätet. Det kan hjälpa barnen att självständigt välja att agera etiskt.

Avslutningsvis diskuterar hon hur kränkningar på nätet kan motverkas.

– Lärare behöver skaffa sig ett mer komplext förhållningssätt till kränkningar på nätet genom att lära sig mer om sociala relationer på nätet.

Antologin som kom ut i tryckt form i mitten av januari, har också kapitel som handlar om hur kränkningar uppstår i skolan, om långvarig utsatthet, om elever som utsätts av skolpersonal och om vilken omfattning och effekt skolans insatser har mot mobbning och kränkningar på nätet, vad det är som särskiljer elever som kränker och mobbar, samt vad det är som kännetecknar skolor som är framgångsrika i arbetet mot mobbning.

Ladda ner antologin.

I’m Net Nanny

(Yes, I am fully aware that there is a filter software with the same name. My choice is in fact an ironic wink to all attempts to create technological solutions to these kinds of human problems.)

This week, while I’m @sweden, I will blog in English. You can also ask Net Nanny questions here. I am the only one who reads your questions, and if i post my answer, it will not contain any personal information; I anonymize all questions before answering them.

Net Nanny started out as an idea for a tv show. I don’t think there are enough tv shows about children, parenting, learning, children’s rights, etc. There are loads of shows about economy, sports, war history, giant machines, etc. Those shows can be nice pastime for aldults,  but let’s face it, it’s not like they are productive. They don’t add to society. We need more tv, radio, internet, books and papers on important things.

And one important issue, judging by media headlines, is kids and the internet; dangers, joys, fears, possibilities…

My idea was a tv show where I, like in the nanny shows, turn up on a different family’s doorstep every week. With my cordless keyboard under my arm, in my Net Nanny uniform (see picture below). I would sit down with the family and they would tell me about their worries and their conflicts. I would have a look at their computer environment; how about ergonomics? Do they have virus protection? Who gets to use the devices and when? And I would talk to the kids and parents separately and at the end of the show we summarize and I mediate their different views.

However, it turns out that no tv producers want my idea. They all say there is not enough conflict involved! So I applied for funding from .se, who fund R&D on internet issues. And instead of a tv show, I have an online Q&A. And on the subject of sponsors: The Swarowski Chrystal phone from Mirabling. Please ask me questions!

netnanny

Juvenism

Juvenism means prejudice or discrimination against the young. Also, the term refers to systemic conditions that promote stereotypes of the young. The term is used to describe a power structure that is based on age, just like we have identified power structures based on for example gender and ethnicity.

So why would we want to identify yet another way in which people are discriminated? Isn’t it bad enough as it is? Well, we try to identify social restraints with the goal to include more people into society. The more we know about power structures, the more we can counteract historical injustice and make the world a better place for everyone, not only for the privileged.

Juvenism (which is called childism in English, juvenism is my own word for it) is a complicated power structure. If we look at sexism and racism, it is in fact arbitrary who is superior and inferior in those power relations. I.e. there is no rational background to why men are superior to women; it is purely arbitrary. The fact that women get only 90 % of men’s salary does not reflect that women are not as good as men; it’s only reflects the power structure. And the power relation might just as well have gone the other way; it is arbitrary. When we identify power structures such as sexism and racism, our job is to counteract them and make them go away.

When it comes to juvenism, however, the relation between adults and children is not arbitrary. It is in fact needful. Adults need to have power over children and it would not serve children to counteract this structure. Instead, we must acknowledge the fact that it is possible to use and abuse the power that we have over children. And it is the abuse of this power we must expose and work against.

Personally, I think this way of looking at the world is very important. Children who are brought up in abuse are likely to become abusive themselves. If we want to make the world a better place, we need to treat children better, and they will treat the world better when they grow up.

If you want to read more, Elizabeth Young-Breuhl is one of the scholars who have investigated childism. You can also read my doctoral thesis (pdf).

 

Internet addiction or problematic use?

There is no definition of internet addiction that researchers agree upon. Some argue that psychologically and physiologically, internet addiction has likeness with substance abuse and gambling. Others, myself included, argue that it is better to talk about problematic use of contemporary media and skip the idea of addiction. This way of thinking is underpinned by the idea that the use in itself is not a problem, as would be the case if we were talking about illegal drugs. Instead, we must focus on a) whether or not the use causes problems and b) for whom it causes problems.

If you want to find out if people are in fact addicted to their mobile phone, Facebook, the internet, etc, you need to clearly define what this “addicted to” means. Does it mean that you use the internet a certain amount of hours per day? This definition can easily be criticized; time is not as important as what you do during this time. Is it good or bad for you, basically?

Does the internet use stop you from doing normal things like eating, sleeping, doing your homework, working, hanging out with people you like, etc? Then there is a problem, but for most people this problem is not solved by taking away the internet. Just like when people can’t handle food, work, sex or other normally normal things in life. Instead, we need to work out ways to keep the good and get rid of the bad.

And, very important when it comes to children: is the internet a problem for the child or for the people around her? I will write some more about this later this week, how we tend to treat children and how we can identify power structures between generations. Stay tuned!

I’m @sweden!

ed2

Från och med idag kommer jag att twittra som @sweden! Jag är så peppad på det och jag har tvingats hålla det hemligt tills idag. Men nu är det officiellt: Jag är @sweden hela veckan!

@sweden är ett projekt som ska marknadsföra Sverige som en diversifierad nation och våga visa att alla får plats i vårt land. Så här skriver Curators of Sweden som driver projektet:

As the first country in the world, Sweden hands over the country’s official Twitter account to its citizens.The project Curators of Sweden is an initiative of the Swedish institute and VisitSweden, both part of NSU, the National Board for the promotion of Sweden. Every week another person receives exclusivity over the Twitter account @sweden, which aims to present the country of Sweden through the mix of skills, experiences and opinions it actually consists of. By means of the various curators’ narrations, not one Sweden is conveyed, but several.

Jag har nominerat ett flertal personer tidigare (en av dem har även varit @sweden) och har drömt om att bli utvald till denna mycket exklusiva skara. Och nu är det alltså dags! Jag tvingades hålla det hemligt och jag känt mig som ett barn som har köpt en sjukt bra julklapp till någon och bara vill berätta för hela världen. Och nu vet ni. Häng på @sweden om ni inte redan gör det. Om jag bloggar denna vecka blir det också på engelska så att de förstår därborta i utlandet.

Föräldrars attityder till barns medieanvändning

Pressmeddelande från Statens Medieråd:

Statens medieråd publicerar idag, 19 december, rapporten Föräldrar & medier 2012/13, en
undersökning om föräldrars attityder till barns medieanvändning. Rapporten visar bland
annat att föräldrarnas kön och ålder, liksom barnets kön har betydelse för attityden till barns
medieanvändning. Det uppträder också attitydskillnader mellan olika medieformer.

Attityder till olika medieformer
Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.Attityder till olika medieformer
Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.

Oro
Andelen föräldrar som oroar sig för att barn ska råka ut för obehagliga saker på internet har ökat sedan 2010. Den ökade oron motsvaras dock inte av att barn oftare råkar illa ut på nätet. Kvinnor oroar sig i betydligt högre grad än vad män gör i detta avseende. Föräldrar är också mer oroliga för att flickor ska råka illa ut på nätet än för att pojkar ska göra det. Detta gäller särskilt frågor med sexuell anknytning. Det enda man oroar sig mer för avseende pojkar än flickor är att de ska ägna så mycket tid åt spel eller internet att de blir socialt isolerade.

Skydd
En majoritet av föräldrar uppger att skyddet av barn på internet fungerar dåligt. Man är också – i något mindre utsträckning – kritisk till hur skyddet av barn fungerar när det gäller datorspel medan man är ganska nöjd med hur det fungerar när det gäller tv och dvd. Mest nöjd är man med skyddet av barn på biografer. Kvinnor är betydligt mer kritiska än män till hur skyddet av barn fungerar och mer positiva till lagstadgade åldersgränser. En kraftig majoritet av de tillfrågade föräldrarna anser att föräldrar själva ska ha det största ansvaret för skydd av barn och unga när de använder medier.

Skadligt innehåll
En majoritet av föräldrarna anser att det finns innehåll i medier som kan vara skadligt för barn (9–12: 80 %, 13–16: 67 %, 17–18: 67 %). Som exempel på skadligt medieinnehåll nämns huvudsakligen våld i olika former samt sex och pornografi. Andelen föräldrar som anger att barn mått dåligt av medieinnehåll de mött i film, tv, datorspel/tv-spel eller på internet har ökat jämfört med 2010. Det är dock stora skillnader mellan vad föräldrarna och barnen själva säger ha fått de senare att må dåligt: föräldrarna menar att det är fiktivt våld, porr och skräck, medan barnen framhåller dokumentärt material, nyheter och skildringar av barn och djur som far illa.

Tidsåtgång
Föräldrarna har tillfrågats om de tycker att deras barn tillbringar för mycket tid, för lite tid eller lagom med tid på olika aktiviteter, såväl fysiska och sociala som medieanvändning. Medieanvändningen är det som föräldrarna anser tar för mycket tid. Missnöjet med den för stora tidsåtgången har ökat kraftigt sedan 2010, främst avseende åldersgruppen 13–16. Andelen som anser att barnet ägnar för
mycket tid åt internet har ökat från 28 % till 41 % och när det gäller mobilanvändning från 23 % till 42 %. Detta är barnen överens med föräldrarna om, även om procentandelarna är lägre (se Ungar & medier 2012/13). Eftersom användningen av både internet och mobilen har ökat kraftigt i dessa åldersgrupper kan man konstatera att föräldrarnas ökade missnöje har en grund i reella förändringar av medieanvändningen. Så är dock inte fallet med föräldrarnas missnöje med dator- och tv-spelande. 2010 tyckte 25 % av föräldrarna till 9–12 att spelen tog för mycket tid. 2012/13 tycker 34 % detsamma. Under samma period har datorspelandet inte ökat nämnvärt i denna grupp.

Generellt anser föräldrarna i högre utsträckning att pojkar tillbringar för mycket tid med dator- och tv-spelande medan flickorna använder mobilen och sociala medier alltför mycket.

Om man sätter föräldrarnas missnöje i relation till hur mycket pojkar och flickor faktiskt använder de olika medierna visar det sig att föräldrar till flickor i flera avseenden är mer missnöjda med sitt barns medieanvändning i proportion till hur mycket tid de faktiskt ägnar åt medier.

Om undersökningen
Föräldrar & medier 2012/13 redovisar resultatet av en undersökning som genomförts bland 2 000 föräldrar till barn i åldern 9–18 år och som gäller föräldrars attityder till barns medieanvändning. Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd och ingår i den återkommande Ungar & medier-undersökningen. Årets rapport innehåller jämförelser med barnens svar i Ungar & medier 2012/13 samt med motsvarande undersökning av föräldrars attityder från 2010.

Läs hela rapporten på www.statensmedierad.se.

För mer information: kontakta Martina Högberg, kommunikationsansvarig, tel: 070-30 88 098, e-post: martina.hogberg@statensmedierad.se

Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar

Nu är antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar publicerad! Alla som följer mig vet att jag har lovat och lovat att den ska komma ut och nu är den här. Faktum är att jag skickade in den slutliga versionen av mitt kapitel 1 april 2012. Ja, 2012! Men jag är inte bitter. Nu finns den iallafall ute.

Mitt kapitel fick heta Vad är särskilt med kränkningar på nätet? till slut. Så här skriver Skolverket om det:

Vad är särskilt med kränkningar på nätet?

Av Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
I kapitlet söks svar på frågan om vad som på olika sätt särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet. Avslutningsvis diskuteras hur kränkningar på nätet kan motverkas.
 
 
De viktigaste slutsatserna i kapitlet är det jag pratar om i föreläsningen Näthat och nätkärlek – om hat, kärlek och mobbning på nätet, nämligen att det inte finns några offer på nätet och att den som känner sig utsatt på nätet oftare ger igen. Mer säger jag inte här – ni får läsa den spännande förklaringen själva.
 
Antologin är gratis att ladda ner och jag tror att skolorna kommer att ha stor nytta av den. Läs och diskutera!